Skellefteå
Den 18 oktober somnade vår älskade Gustav Olofsson in efter en tids sjukdom. Han blev 87 år gammal.
Han föddes i Nolbyn, Lövånger, 1926, son till Anselm och Signe Olofsson, i mitten av en stor syskonskara på 14.
I ungdomen träffade han sin livskamrat Eva. De gifte sig 1951 och fick en dotter, Lotta, 1962.
Gustav arbetade på Stadshotellet i Skellefteå som portier i över 40 år. När han gick i pension så ville han inte vara i lugn och ro, utan fortsatte med sitt nya jobb som blombud. Han blev en uppskattad ”gäst” i många hem med sina leveranser. Detta höll han på med i tolv år. Han rev och byggde hus på fritiden. Dessutom åkte han varje sommar under många år till svågern Martin i Småland och skötte bland annat hans radio- och tv-firma så att denna till exempel kunde åka på semester. Han hoppade gladeligen på allt som kom i hans väg. Han hade en mycket positiv livssyn.
Gustav var en godhjärtad fixare som mer än gärna gav ett handtag till behövande, likväl nära och kära som till främlingar. Att säga nej och att det går inte fanns inte i hans tankesätt, allt var ”skitlätt” för honom. Dessutom alla tider på dygnet. Om någon i nöd ringde mitt i natten, så klev han raskt upp och åkte. Det hände att man förvånande fann helt obekanta människor tältande i trädgården. De hade inte haft någonstans att bo. Då erbjöd han sig mer än gärna att hjälpa till med detta.
Han var alltid på väg någonstans, oftast snabbt. till exempel gick gräsklipparen med den självgående funktionen alldeles för sakta, så den kopplade han ur för att kunna färdas fortare.
Han älskade djur och natur. Fiskade i fjällen med goda vänner i över 40 år. Många goda fiskar har han serverat och en massa hjortron tillsammans med hans underbara plättar. Han engagerade sig mycket i sina fyra barnbarns aktiviteter, med att finnas tillhands när det behövdes, sysslolös blev han aldrig. Han skjutsade, byggde kaninburar och allt vad som efterfrågades.
Trots att han varit sjuk en längre tid så lämnar han ett stort tomrum efter sig. Men han lever vidare genom alla våra fina minnen av den tid som vi fick tillsammans. Saknaden är stor, men han kommer alltid att finnas i våra tankar.
Lotta