Karl-Erik Lundqvist, Ostvik, avled den 19 juni på Skellefteå lasarett, lugnt och stilla, omgiven av sina närmaste. Han blev 85 år.

Han var son till Sigurd och Valborg Lundqvist och hade tre syskon. Efter avslutad skolgång arbetade Karl-Erik i föräldrarnas lanthandel och som hjälplastare på mjölkbilen. I körkortsåldern övertog han taxirörelsen i Ostvik. 1952 gifte han sig med Irene Norgren. De fick tre barn; Stefan, Håkan och Anna, och byggde hus i Ostvik 1962.

Pappa var en varm och utåtriktad människa som tillsammans med mamma drev Ostviks Taxi i över 40 år. Havet hade en stark lockelse och han byggde snart en stuga. Vi barn har många varma minnen av pappa från tiden ute vid havet. Gladast var han när vi i ottan tog båten för att vittja näten på sik, när vi badade, när det bjöds på fika i stugan och historieberättandet flödade mellan honom och gästerna.

Pappa gillade sång och musik, gärna dragspel. Som ung hade han en dröm att få se Amerika. Drömmen förverkligades då han med sin bror gjorde Stora Amerikaresan. Pensionärstiden rymde både lycka och olycka – friluftsliv och resor under de första tio åren. Men den förre kraftkarlen drabbades av många krämpor. Stroke gjorde att han tappade i balansinne. Men pappa var en kämpe. Då balansen fanns på cykeln kunde han cykla tills han var 83 år. Som han njöt av dessa turer! 2009 dog hans älskade Irene. Pappa blev ensam i sitt hus där han ville bo kvar. Tack vare familj, syskon, varm och duktig hemtjänstpersonal blev detta möjligt. Karl-Erik fann även glädje i familjens husdjur.

Trots krämpor behöll han sin livslust, värme och humor. Kontakten med oss barn var fylld av stöd, kärlek och omsorg. Påfrestningarna på kroppen blev till slut övermäktiga, pappa somnade in och hans liv tog slut.

Saknaden är stor. Vi är tacksamma för vår tid tillsammans och bär för alltid med oss honom i ljust minne.

Barnen

Söndag morgon, den 23 juni, avled vår mamma Zaida Hedberg,

Skellefteå, i en ålder av 87 år. Närmast sörjande är två barn med respektive, fem barnbarn och fyra barnbarnsbarn.

Mamma föddes i Burträsk och var näst äldst av Torsten och Dagmar Wiklunds fem barn.

Efter flytten till Skellefteå träffade hon vår far Arne som hon sedan gifte sig med år 1949. Pappa avled år 2000. Mamma och pappa blev Sunnanå trogna och det var också där som vi, deras barn Ewa och Ulf, föddes.

Mamma arbetade under några år som kontorist på Västerbottens slakteriförening, men sadlade om och utbildade sig till lärare. Hon älskade sitt arbete på Brännanskolan, som hon med både entusiasm och värme gärna berättade om. Mamma hade ett stort intresse för böcker och när synen försämrades övergick hon till talböcker.

För mamma var skola och utbildning viktigt och hon har på många sätt både uppmuntrat och stöttat oss i detta. Stödet tog sig ibland konkreta uttryck. Hur många gånger har vi inte stått och räknat kakelplattor i vår källare, när vi skulle lära oss multiplikationstabellen, för att vi skulle förstå.

Familjen var viktigast för vår mamma. Det som väcker starka minnen hos oss är när mamma i stugan i Falkträsket står med en av otaliga gamla badrockar i famnen, efter ett dopp, för att torka oss. Eller när vi efter ett bastubad kommer in i stugan och möts av thé och rostat bröd med olika pålägg. Mamma ville alltid att vi skulle må gott!

Mamma bakade mycket och hennes muffins med grädde och färska bär pratar barnbarnen fortfarande om. Till detta serverades hemgjord saft, alltid med is i.

Mamma var omtänksam och rättvis och dessa fina egenskaper hoppas vi att vi har kunnat förmedla vidare till våra barn.

Just nu känns saknaden stor men mitt i all sorg känner vi tacksamhet över en omsorgsfull mor, som fattas oss.

Ewa och Ulf

Efter en kort tids sjukdom avled Ragnar Tjärnström, Skellefteå, på Skellefteå lasarett den 22 juni, han blev 83 år.

Ragnar var född i Bureå, yngste sonen till Johan och Ester Tjärnström. 1938 flyttade familjen till Bodbysund.

1947-1949 läste han vid Umeå handelsgymnasium, efter militärtjänsten fick han sin första anställning på Bolidens Gruv Aktiebolag Rönnskärsverken som utrikeskorrespondent. Som utrikeskorrespondent fick han senare möjlighet att åka till London som studerande anställd.

Midsommarafton 1951 träffade han May, sin blivande fru.

1954 började Ragnar på Fabriks Forslunds AB & Co, som senare bytte namn till Foco. 1955 gifte han sig med May. 1961 föddes sonen Anders. 1972 började Ragnar på Linden Alimak, där arbetade han som försäljningschef på exportavdelningen. 1982 började han på Holmed System AB som marknadschef, företaget kom senare att byta namn till Brokk. 1993 gick han i pension.

I sitt arbete var Ragnar ofta på resande fot, resandet tog honom till flera kontinenter.

Ragnar hade alltid en stark optimism och framtidstro till det som skulle göras.

Fritidsintressena var bland annat att pyssla i trädgården vid huset på Morön, templet Sirius, vandra i fjällen, promenader, umgås med familj och vänner .

Ragnar lämnar ett enormt tomrum efter sig och saknaden är stor.

Familjen

Monica Lundström, född Andersson, Skelleftehamn, lämnade oss hastigt en fin sommarkväll på den plats där hon trivdes som bäst – i båten LaMer med sin livskamrat Bosse. De hade hunnit tillbringa några dagar ute på sjön då vädret var som bäst. Hon hade samma dag metat abborre och varit på ett gott humör.

Monica föddes i Holmsjö 1949. Föräldrarna hette Karin och Sigfrid Andersson. Syskonen var Börje och Leif, och en halvsyster, Signild.

Hon kom att alltid arbeta inom livsmedelsbranschen, första arbetet blev på Ica i Malå. Sedan flyttade hoh till Skellefteå och fick arbete på Brohallen.

1968 träffade hon Jan-Erik, de var tillsammans i tio år, och 1975 fick de dottern Camilla. År 1978 kom Monica att träffa sin livskamrat Bosse som gav henne mycket glädje genom att visa henne livet på sjön. Där kom de att tillbringa många somrar, med många bekantskaper. Livet bland sjöfolket älskade hon, bland annat laxfester och ärtsoppekvällar som anordnades i klubbstugan i Skelleftehamn. Många båtfärder gick till Burvik och Burehällerna som kom att blir deras smultronställe.

Peter fick de tillsammans 1985 och familjen var komplett.

Monicas sista arbete var på Ica Supermarket i Skelleftehamn, tidigare Ica Holmgrens, där hon var i 24 år. Hon gick i

”förtidspension” för bara några månader sedan, ett år innan hennes ”riktiga” pension skulle börja. Hon såg fram emot att få tillbringa mycket tid i båten under sommaren och att få kunna åka ut ”när man vill” och ”bara få vara”.

Att hon under våren även fick se Skellefteå AIK vinna SM-guld var för henne helt fantastiskt. Många kommer att minnas henne som ”Hockey-Monica”, och man fick alltid höra av vänner och bekanta att hon setts på teve. Hon missade inga matcher och hockeytröjan hon fick av bror sin på sin 60-årsdag bar hon på alla matcher, och halsduken och hennes lilla AIK-maskot skulle alltid vara med. Platsen på Skellefteå Kraft Arena bland hejarklacken, längst fram bakom målet, kommer nu att stå tom utan henne.

Hemma på gården trivdes Monica bland sina blommor och planteringar. Hon gick även på sina promenader, på trav och bingokvällar. Mormor hann hon bli två gånger, till Ava och Oskar. Hemma hos Momo och Boo trivdes barnbarnen, där de fick bli riktigt bortskämda. Hon lagade deras favoritplättar och de fick fika mormors goda bullar. ”Mormors hjärtan” som hon kallade dem.

Vår mor, mormor och inte minst maka, Monica, är väldigt saknad, vi kommer att minnas henne precis som hon var.

Älskad och saknad för alltid.

Familjen genom dottern Camilla

Efter en längre tids sjukdom somnade vår älskade Gustav Walther, Malå, in onsdagen den 26 juni.

Gustav föddes 1931 och växte upp i Dragnäs, äldst av fem syskon. Föräldrarna hette Ruben och Judit Walther.

1964 gifte han sig med Maj och tillsammans fick de tre barn; Kent, Ann-Britt och Roger. Maj hade sedan tidigare en son, Håkan, som han tog som sin egen.

Gustav började arbetslivet i tidig ålder som flottare och skogsarbetare. Han jobbade sedan många år för Vattenfall. Efter giftermålet började han sitt arbete i gruvan, för Boliden, där han arbetade tills han blev sjukpensionär 1987. Gustav var känd som en kraftkarl och underhöll oss nära och kära med många historier från arbetslivet.

Gustav var aktiv i facket och inom Korpen. Han var en inbiten älgjägare, korsordslösare och älskade husvagnslivet.

Vi minns Gustav som en snäll, glad och omtänksam man. Han var alltid mån om sin familj och har lämnat oss i stor saknad.

Maj och barn med familjer

Lördag morgon, den 29 juni, lämnade Greta Lundström,

Skellefteå, oss. Närmast sörjande är hennes make och den fyra barnen med respektive, de elva barnbarnen med respektive och de åtta barnsbarnbarnen.

Greta var född Nyström i Bureå år 1919.

Greta växte upp i Bureå. Hon träffade sin blivande man Sture, de gifte sig 1939 och bosatte sig i Skellefteå. De skaffade sig en sommarstuga i Falkträsket 1945, granne med Stures föräldrars sommarstuga, där de bodde hela somrar. 1968 sålde de stugan i Falkträsket för att skaffa sig en stuga vid havet, platsen blev då Södra Sillskatan.

Modersrollen var viktig för Greta. Hon var pimpinett och alltid alert av sig. Greta hade konstnärliga talanger och har alltid varit intresserad av blomsterarrangemang, för att inte nämna hennes goda konst i matlagning. Friluftslivet har även tagit en stor del av hennes tid, och på senare tid även korsord.

Greta var anställd hos Skellefteå kommun, på Balderskolan.

Greta spred alltid glädje omkring sig.

Familjen

Thure Lestander, Arjeplog, 79 år, har avlidit.

Han växte upp i Ånge och var näst äldst i en syskonskara på sju. Efter avslutad grundskola började han som trettonåring med skogsarbete. På somrarna jobbade han i flottningen, fram till 1968 när den upphörde.

1956 träffade han sin blivande maka, Anna Flinkfeldt från Radnejaur. De fick tre döttrar och har med åren fått åtta barnbarn. Thure jobbade med vägarbete när Silvervägen byggdes till norska gränsen. Därefter utbildade han sig till byggnadssnickare, han var bland annat med och byggde K4 i Arvidsjaur. Han jobbade som snickare fram till pensioneringen.

Thure var väldigt sportintresserad hela livet. I ungdomen ägnade han sig åt skytte och deltog då i flera rikstävlingar. 1956 ingick han i Arjeplogs tremannalag som tog brons i skidskytte-SM. Under vintrarna höll han sig i form med skidåkning. Thure hade ett stort intresse för jakt och fiske. Han ägnade en stor del av fritiden åt att vistas ute i naturen. Han tyckte om att plocka bär och då framför allt hjortron. Trots sviktande hälsa plockade han hjortron förra sommaren och senare under hösten sköt han en älg. Thure fick därefter allt svårare att röra sig ute i naturen, trots detta så planerade han ändå för att delta i älgjakten till hösten.

Den 27 juni avled han lugnt och stilla i sitt hem, omgiven av sin närmaste familj.

Anna och döttrarna

Efter en kort tids sjukdom avled Roland Ronneklev, Bodbysund, i sitt hem fredagen den 28 juni, i kretsen av sina närmaste. Han blev 79 år.

Roland föddes i Stämningsgården som Torsten och Ruth Anderssons äldsta barn. Så småningom föddes även en lillasyster, Berith. När Roland ännu var liten flyttade hela familjen, som med tiden bytte namn till Ronneklev, till Gäddede. När han fyllt 15 återvände familjen till Skellefteå.

Efter avslutad skolgång på Brännan blev Roland springpojke hos Forslunds verkstad. Som 19-åring började han på Rönnskärsverken, utbildade sig till blylödare och jobbade där i elva år. På fritiden arbetade han dessutom som bilförsäljare. Senare anställdes han som bilförsäljare hos PA och Daniel Brännström och kom därefter till Ståhlbergs Bil. Vid oljekrisen på 70-talet fick han en ny anställning som bilförsäljare, denna gång hos Håkan Sundvall. Efter att företaget gått i konkurs kom Roland Ronneklev till Fjällströms Bil (nuvarande Bil-Dahl) och stannade där till pensioneringen.

1954 gifte han sig med Vivi-Anne Brunström från Burträsk. Familjen bodde till att börja med i Skelleftehamn och flyttade sedan till Skellefteå. 1991 köpte paret Vivi-Annes hemställe i Burträsk och slog sig ner där.

Paret fick tre barn. Numera finns även barnbarn och barnbarnsbarn.

Det allra mesta av sin fritid ägnade Roland åt skogen och veden, han såg alltid till att alla barn fick tillräckligt med ved till sina hem.

Roland är djupt sörjd och saknad av familjen.

Den 3 juli avled Kerstin Lindgren, född Eriksson, på Höjdens äldreboende I Skellefteå.

Kerstin växte upp i Bureå. Som ung arbetade hon på Boråsboden i Skellefteå och på blindhemmet i Uppsala. Flyttade därefter till Kristineberg där hon träffade sin blivande make Erik. Familjen utökades senare med barnen Curt och Karin.

Så småningom gick flyttlasset till Adakgruvan där vi barn växte upp. Så ofta som möjligt vistades familjen i sommarstugan i Södra Lidsträsk, Bastuträsk. Det var en härlig tid med umgänge med släkt och vänner samt bärplockning och utflykter med båten.

Kerstin gillade handarbete i olika former samt bakning. Som bäst trivdes hon nog med en pratstund över en kopp kaffe med hembakt bröd.

Som pensionärer bodde Kerstin och Erik i Skellefteå, Erik avled 1999.

Barnbarnen Hanna, Jonas, Rickard och Laura samt barnbarnsbarnet Kostas blev hennes ögonstenar som hon älskade att träffa och månade om.

Kerstin skulle ha fyllt 91 år den 5 juli.

En älskad mamma, farmor, mormor, gammelfarmor och svärmor har gått ur tiden och vi saknar henne.

Familjen

Torsdagen den 27 juni avled Greta Eriksson, Skellefteå, i en ålder av 87 år.

Hon var född i Boliden, dotter till Timon och Magda Åhman. När Greta var tio år flyttade familjen till Fällfors.

Efter avslutad skolgång arbetade hon som barnflicka och kocka. 1947 arbetade hon på Umeå lasarett och träffade under den tiden sin blivande make Ivar. De gifte sig 1948 och flyttade till Kristineberg där maken arbetade i gruvan och Greta på mässen. Under de åren fick paret tre döttrar. 1960 blev Greta erbjuden en husmorstjänst i Adakgruvan. 1961 fick paret även en son.

1978 flyttade familjen till Skelleftehamn. 1991 flyttade Greta till Anderstorg där hon var aktiv i terapin och PRO.

Hon sörjs och saknas av barnen med familjer samt släkt och många goda vänner.

Lördagen den 6 juli somnade Nanna Almström, född Larsson, in lugnt och stilla på Öjagården, Öjebyn. Hon blev 91 år.

Hon var född i Högheden, Glommersträsk. 1945 gifte hon sig med Alfons Almström från Lundbacka, Stavaträsk, och de övertog Nannas hemställe med skog och jordbruk. Nanna skötte om djurhållningen medan Alfons arbetade borta, åt Vattenfall. I hemmet fostrades fyra barn.

Nannas stora intresse var handarbete i olika former, blommor, spela bingo och PRO-resor.

2007 flyttade Nanna och Alfons till Öjagården, Öjebyn. Året därpå avled Alfons.

Hon sörjs närmast av barn, barnbarn, barnbarnsbarn, barnbarnbarnsbarn samt en svåger.

Barnen med familjer

Pappa, Levi Lundström, somnade in på Solbackas äldreboende i Norsjö den 7 juli, 95 år gammal.

Han växte upp på Lustigkulla, Norsjö, bland tio syskon, son till Johan och Helma Lundström.

Han gifte sig med Ingrid Sundberg och de byggde sitt eget hus på Lustigkulla. Skogsarbete och ett mindre jordbruk försörjde familjen. De fick fyra barn. Efter några år såldes hemmanet och flytten gick till Kvavisträsk där han arbetade i byns sågverk. Från Kvavisträsk flyttade familjen till Norsjö där pappa så småningom byggde hus. I slutet av 1970-talet flyttade pappa och mamma tillbaka till Lustigkulla och det hus som var deras första gemensamma hem. Cirkeln var sluten. Den gemensamma tiden på Lustigkulla blev tyvärr alltför kort eftersom mamma, 1980, hastigt avled i en ålder av 57 år. Pappa bodde själv kvar till 1991 då han flyttade till Norsjö igen.

Pappas liv präglades av tungt arbete. Redan som ung började han i skogen. Men den största delen av sitt yrkesverksamma liv arbetade han som betongarbetare på Norsjö Betong. Pappa var fysiskt stark, vilket han många gånger visade prov på. Ändå upp i hög ålder jobbade han med att rusta ved. Träden fälldes med fogsvans och veden klövs med yxa.

I slutet av 1930-talet blev pappa medlem i Norsjö Missionsförsamling. Hans kristna tro har varit en styrka genom både medgång och motgång. Sången har följt pappa genom livet. Ett ljust och fint minne är när mamma satt och spelade på den gamla orgeln och pappa stod bredvid och sjöng. I församlingen är det många som fått lyssna till pappas ljusa fina tenorröst. Han sjöng ofta solo men också i duett, kvartett och kör.

Att vistas i skog och mark tyckte pappa mycket om. Med lätthet har han rört sig fram i den miljön. Bärplockning och fiske tillhörde hans stora intressen. Han var sportintresserad och satt ofta framför teven och följde olika sportevenemang.

Vi barn, barnbarn, barnbarnsbarn och barnbarns barnbarn med familjer sörjer pappa men unnar honom den vila och ro som han nu fått.

Barnen

Tidigt på lördagsmorgonen, den 6 juli, avled vår älskade Clary Brännström, Drängsmark. Hon somnade stilla in på intensivvårdsavdelningen på Skellefteå lasarett, omgiven av sina barn och maken Aron.

Clary föddes och växte upp i södra Bergsbyn. I sin ungdom var hon verksam inom Missionskyrkan.

De första åren i arbetslivet arbetade hon som affärsbiträde hos Malungsboden och sedan som kontorist hos KF:s lager. Efter detta arbetade hon några år på Sundsvallsbanken för att sedan i många år arbeta på Jordbrukskassan, som sedermera bytte namn till Föreningsbanken, i Ostvik. De sista åren före sin pensionering arbetade hon inom äldreomsorgen hos Skellefteå kommun.

Vid sidan om sitt yrkesverksamma liv ägnade hon mycket tid och energi åt familjens jordbruk, samtidigt som hon tog hand om hem och familj.

Clary var en mycket social och utåtriktad person och gillade att ha många järn i elden. En period skötte hon serveringen i stallfiket vid bland annat provloppsdagar på Skellefteå travbana. Hon började även med hempartyförsäljning på fritiden, när barnen vuxit upp, först keramik och sedan ljus.

Som mamma och maka var Clary snäll och givmild och tänkte alltid på vårt bästa. Och trots många krämpor de senaste åren höll hon humöret uppe.

Saknaden efter henne är enorm, men vi har med oss många ljusa minnen.

Aron, Kicki och Lotta

Natten till den 28 juni avled hastigt vår son och bror Björn Hedlund, Skellefteå. Han blev 31 år.

Han växte upp som minstingen tillsammans med mamma, pappa och syskon i Gummark.

Redan som 15-åring fick Björn känna av livets hårda tag – en lymfkörtelcancer vars biverkning tog hans hörsel på ena örat samt nästan helt hans närminne. Därpå följde Adison och epilepsi, vars anfall till slut ändade hans liv.

1999 flyttade Björn till Skellefteå för att gå gymnasiet. Han gick el-linjen och klarade skolan med bravur, med tanke på alla de problem han hade.

Björn var en stor djurvän, och då speciellt hundar. Hans dröm var att han en dag skulle kunna ta hand om en egen valp. Han tyckte också om att fiska. När han var hemma med oss så följde han gärna med till ”Mörtis” och metade, eller vintertid för att pimpla röding.

Vi som kände Björn förundrades över hans stora förnöjsamhet och tålamod, trots sin svåra livssituation. Han var alltid glad och tacksam över den eventuella hjälp vi kunde bistå med.

Tomheten och sorgen är obeskrivlig, men vi unnar Björn vila efter så många års kamp.

Mamma – Pappa

Torsdagen den 4 juli avled Leif Tjärnström, Skellefteå, hastigt, i en ålder av 72 år.

Pappa föddes i Vallen och var den äldste av två söner till Ingvar och Valborg Tjärnström.

1967 gifte sig pappa och mamma och flyttade till Hedensbyn. 1969 föddes jag, och blev deras enda dotter.

Pappa jobbade i många år på Rönnskärsverken och gick i pension vid 63 års ålder.

Han trivdes bäst i skog och mark där jakt och fiske var ett stort intresse.

Pappa var en mycket social och hjälpsam man med mycket humor. Det finns så många fina minnen vi tar med oss. Tack för allt.

Familjen genom dottern Susanne

Harald Sparrman, Skellefteå, avled den 5 juli på Skellefteå lasarett efter en kort tids sjukdom. Han blev 73 år.

Han växte upp i Jörn. Föräldrarna var Olga och Ossian Sparrman.

Harald studerade till tandläkare. Efter korta anställningar, bland annat i Jörn och Norsjö, kom han till Folktandvården i Skelleftehamn där han trivdes bra och arbetade fram till pensioneringen.

Harald gifte sig 1966 med Elsa Bjurman. De hade många gemensamma intressen, bland annat långa promenader och cykelturer. Ibland tog Harald bilen och besökte platser i hemtrakterna som han kände till. Elsa och Harald reste till många olika länder. Harald hade just kommit hem från en temaresa till Turkiet då han insjuknade.

Harald var en sällskapsmänniska. Han tyckte om att prata med sina arbetskamrater, folk som han mötte i olika sammanhang och grannarna i de hus där Elsa och han bodde. Han var med i Rotary och gick troget på deras möten.

När Elsa drabbades av stroke och bodde på Regnbågen fick de många vänner där. Harald besökte henne nästan varje dag. Elsa avled i oktober 2012.

Elsas syskonbarn och deras respektive har varit ett starkt stöd för Harald och han höll också tät kontakt med sin syster Karin och hennes familj.

Vi kommer alla att sakna honom mycket.

Karin

Ingenjören Folke Rönnblom, Uppsala, blev 92 år gammal och efterlämnar tre söner med familjer.

Folke växte upp som näst äldst i en syskonskara på sex barn i Bäckboda, Lövångers församling. Föräldrar var hemmansägaren Helmer Rönnblom och Henny, född Frimodig, från Vallen. Folke var från tidiga år van att arbeta hårt och en tillfredsställelse i arbetet kom att prägla honom livet igenom. Tidigt blev han skogsarbetare, och glädjen över att se ett vackert träd följde honom till hans sista dagar. Kvällarna i skogskojan tillbringades med korrespondensstudier via Hermods och efter examen vid Stockholms Teknologiska Institut fick han sin första anställning vid Håkan Norströms ingenjörsbyrå i Bygdsiljum. Där träffade han kontoristen Hilma Ekman som fick en avgörande betydelse för honom, dels som äkta maka och dels som vägledare till en personlig kristen tro. Efter några år flyttade familjen till Luleå och Folke anställdes vid Kjessler & Mannerstråles ingenjörsbyrå. Intensiva år följde med långa arbetsresor, barnens födelse och engagemang i Luleå Domkyrkoförsamling. Mödravården var föga utvecklad och när han efter en längre arbetsresa med vägstakning i Västerbottens inland återvände hem för att träffa sin hustru och sitt första barn visade det sig att makarna fått tvillingar. Fyra år senare föddes ytterligare en son.

Folkes yrkeskunnande kom till stor användning i församlingen och olika byggnadsfrågor hanterades under hans ledning i centrala byggnadskommittén. I gudstjänstlivet verkade han drygt 40 år som kyrkvärd, främst i Mjölkuddskyrkan där han och makan Hilma var aktiva sedan kyrkans tillkomst. Som medlem i kyrkobröderna vårdades även den inre sidan av lärjungaskapet och han var angelägen om att evangeliets klassiska värderingar skulle prioriteras i kyrkans arbete. Vid sidan av det kyrkliga engagemanget gjorde Folke mångåriga insatser i KFUK/M-föreningen i Luleå.

Folke blev änkeman 2009 och efter några kämpiga år fick han plats på Bernadottehemmets vårdboende. Här visade han en anmärkningsvärd förmåga till återhämtning och inte minst den goda maten gladde honom. Han bevarade sitt intresse för omgivningen och sin entusiasm över olika upptåg och utflykter – bilden på Folke är tagen vid en resa till Härkeberga kyrka i juni denna sommar.

Vi söner känner en stor tacksamhet gentemot våra föräldrar och allt vi fått genom dem. När nu vår far lämnat oss lever minnet av föräldrarna och de föredömen de varit starkt bland oss, deras 14 barnbarn och två barnbarnsbarn.

Lars, Anders och Per Rönnblom

Söndagskvällen den 7 juli somnade Ulla Sjöström, Skellefteå, lugnt och stilla in på sitt boende för yngre med demenssjukdom efter en längre tids sjukdom. Hon blev 67 år.

Ulla föddes i Skellefteå och var dotter till Gunnar och Ingrid Lindblom. Hon växte upp på Älvsbacka med föräldrarna och brodern Leif.

1965 träffade hon sin make Sven-Erik. De gifte sig 1971 och fick sonen Fredrik året därpå. 1975 föddes deras andra son Thomas. Snart efter detta flyttade familjen till sitt nybyggda hus på Morö Backe där hon bodde tills sjukdomen gjorde det omöjligt att bo kvar hemma. Barnen och barnbarnen var älskade och ljuspunkten i hennes liv.

Ulla jobbade hela sitt yrkesverksamma liv på Anderstorps servicehus och servicehuset Tor där hon trivdes mycket bra. Hon var alltid mån om sina vårdtagare och omtyckt som arbetskamrat.

Sommaren tillbringades helst i stugan i Kvarnbyn, men Ulla tyckte också mycket om att resa och utlandsresorna blev många. Som person var hon social och omgav sig med många vänner. Syjuntans sammankomster var något hon alltid längtade till och hon sysselsatte sig gärna med gymnastik och dans i Korpens regi.

Tyvärr tog sjukdomen henne alldeles för tidigt, men minnet av Ulla lever för alltid kvar hos oss och vi minns henne med glädje och värme.

Sven-Erik, Fredrik och Thomas med familjer

Lördagen den 6 juli avled vår älskade mamma Gudrun Baudin, Norsjö, oväntat, hon blev 67 år gammal.

Gudrun föddes i Skellefteå och växte upp i Kristineberg som ena dottern av två till Harry och Lovisa Baudin.

Som ung arbetade Gudrun på konditoriet Brända tomten i Norsjö där hon var mycket uppskattad för sitt mjuka och trevliga uppförande. Som 27-åring började Gudrun arbeta för konsumentföreningen och arbetade inom handeln ända fram till sin pensionering.

Gudrun var en mycket snäll, hjälpsam, noggrann och omtyckt person. Något som kännetecknade henne var hennes otroliga förmåga att aldrig missa någons födelsedag eller namnsdag.

Gudrun fick två barn och hann uppleva fem barnbarn.

Saknaden efter vår mamma är mycket stor, vi är tacksamma för vår tid tillsammans.

Annica och Mattias

Ragnhild Lindblom, Bastuträsk, avled den 3 juli i sitt hem, 95 år gammal.

Hon var dotter till Selma och Oskar Höglund och växte upp i hemmet i Bjurfors tillsammans med sina fyra syskon.

I Skellefteå gjorde vår mor Ragnhild sina första erfarenheter av arbete. Hon var bland annat anställd hos fru Sparrman som skötte om ett museum och serverade lunch till studerande. Ragnhild kom snart till Bastuträsk och fick ett trevligt arbete hos familjen Söderlund som hade hand om telefonväxeln där.

Hon träffade Sigurd Lindblom och snart stod bröllopet i Bromma kyrka. Hennes giftermål med Sigurd betydde att hon också blev engagerad i speditionsfirman Lund och Lindblom. Hon hjälpte till med telefonsamtal och beställningar samtidigt som hon skötte sysslorna i hemmet.

Under kriget tog familjen emot en finsk pojke och även en ung flicka som kom med sina kor till Sverige. Kontakten med de båda behölls livet ut.

Under de sista 15 åren före sin pensionering var Ragnhild anställd hos Holmlunds Chark, numera Toppchark, med olika arbetsuppgifter.

Mamma Ragnhild var en glad, aktiv och social person som engagerade sig i mycket som hände i Bastuträsk under åren. Hon var länge med i kyrkokören och missade sällan kyrkans symöten. Många koppar kaffe har hon kokat och serverat i församlingssalen. Ragnhild var medlem i Vita Bandet och i Röda Korset.

Tillsammans med Sigurd gjorde hon många resor i Sverige och i utlandet. Sedan hon blivit änka 1987 blev det mest resor till barnbarnen i Stockholm och Göteborg.

Mamma Ragnhild hade lyckan att få behålla god fysisk och psykisk förmåga ända till slutet. Hon hann uppleva födelsen av de sista barnbarnsbarnen, tvillingflickor.

Vi i familjen är oändligt tacksamma och stolta över att ha fått behålla vår fantastiska mamma, mormor och gammelmormor så länge.

Döttrarna